FinNät – Sociala nätverk i åldrande

Projektet utreder de sociala nätverkens dynamik och framtid i Finlands åldrande befolkning. Vi analyserar släktnätverk, samverkan mellan familjegenerationer och informellt stöd med hjälp av register- och enkätdata och med betoning på språkliga och sociodemografiska skillnader

Förändringar i den demografiska strukturen påverkar bland annat antalet släktingar. Familjenätverk antas både krympa dramatiskt och åldras tack på grund av längre livslopp och låg fruktsamhet. Utvecklingen innebär förutom en betydande samhällelig utmaning även en djup förändring i den ’sociala väven’, och väcker frågor om vilka befolkningsgrupper som upplever störst förändring, och i vilken grad vänner, tjänster, eller digital kommunikation kan kompensera för smalare familjenätverk.

Sociala nätverk är en grundsten för hälsa, lycka och aktivt åldrande. De förmedlar socialt stöd, information och engagemang, samt tillgång till resurser. Sociala relationer kan också vara betungande, i synnerhet om ett betydande ansvar för vård eller ekonomi ingår och övriga stödande relationer saknas.

Som känt har svenskspråkiga finländare något högre fruktsamhet och gynnsammare livslängd och mortalitet jämfört med den finskspråkiga majoritetsbefolkningen. Detta förklaras delvis med högre utbildnings- och inkomstnivå och bättre hälsa, men även kulturella särdrag verkar bidra.

Tidigare studier har undersökt sambandet mellan individuellt socialt kapital och hälsa bland svensk- och finskspråkiga finländare. FinNät-projektet kommer att undersöka de bredare sociala nätverken i dessa grupper.

Projektet kommer att fokusera på

Släktnätverk i Finland nu och i framtiden

  • Med hjälp av nationellt registerdata utreder vi släktnätverkens storlek, struktur och framtid i Finland.

Sociala nätverk bland 50+ finländare

  • Den andra delstudien samlar in och analyserar nytt data om 50 år fyllda finländares.
  • Självrapporterade sociala nätverk från Survey of Health, Ageing and retirement (SHARE) Finland.

Informellt stöd till familj och vänner

  • Den sista delstudie använder Kedjan av generationer (Gentrans) -studien för att analysera skillnader mellan språklig tillhörighet och olika former av informellt stöd och hur dessa hänger samman med välbefinnande.

Forskargrupp och finansiering

Ledare för projektet är professor Anna Rotkirch och till forskningsteamet hör professor Antti O. Tanskanen, äldre forskare Mirkka Danielsbacka, post doc-forskare Alyona Artamonova och post doc-forskare Elisa Tambellini, samt Johanna Lahtela och Miika Mäki (SHARE Finland) och forskare Noora Lehtonen (vänskapsband i SHARE).

Internationella samarbetspartners är Bettina Hünteler (Max Planck Institute for Demographic Research, Rostock) Federica Querin och professor Nicola Barban (universitetet I Bologna), och professor Arnstein Aassve (Bocconi universitetet).

FinNät-projektet finansieras av Svenska Litteratursällskapet i Finland (SLS). Projektet samarbetar med projekten Ageing alone och NetResilience.