Svensk- och finskspråkiga gifter sig allt oftare med varandra

Blandäktenskap har blivit vanligare

På Svenska dagen firar vi det tvåspråkiga Finland. Befolkningsförbundet vill hylla vår kärleksfulla samlevnad genom att ägna denna kunskapsläcka åt blandäktenskapens historiska utveckling i Finland. Översikten grundar sig på registerdata som omfattar 11 procent av befolkningen född mellan 1930–1990 och bosatt i Finland under 1970–2010. Vi är här intresserade av äktenskap som ingåtts mellan 1950 och 2009 (N=316 972). För att bibehålla representativiteten har vi uteslutit registrerade partnerskap samt de förhållanden där maken eller makan inte har finska eller svenska som registrerat modersmål. Dessutom bör vi minnas att bland de individer som registreras som finsk- eller svenskspråkiga kan vardagen vara tvåspråkig.

Äktenskap där båda makarna har finska som registrerat modersmål är föga överraskande den allra vanligaste kombinationen. Kring 93 procent av finländarna i vårt data var själva finskspråkiga och gifta med en finskspråkig under hela den studerade tidsperioden (Figur 1).

Figur 1. Nya äktenskap enligt språk, 1950–2009. Observera den brutna y-axeln.

Däremot har en hel del har förändrats gällande finlandssvenskarnas äktenskap de senaste 60 år. I början av 50-talet ingicks 38 procent av alla äktenskap i Svenskfinland mellan mellan en svenskspråkig och en finskspråkig medan 57 procent av äktenskapen idag ingås över språkgränsen. Blandäktenskap ökade främst under 60- och 70-talen, i takt med urbaniseringen. Från och med början av 80-talet har utvecklingen varit mer eller mindre stabil. En del av ökningen kan förklaras med befolkningsstrukturen: i början av forskningsperioden var åtta procent av befolkningen svenskspråkig medan andelen nu har sjunkit till sex procent, om man bortser från andra språkgrupper (FOS 2016, 2017).

Figur 2. Nya giftermål i Svenskfinland 1950–2009.

Äktenskap mellan svenskspråkiga män och finskspråkiga kvinnor är betydligt vanligare (41 procent vanligare) än motsatsen, att maken är finsk- och makan svenskspråkig. Utgående från tidigare forskning vet vi att olika bakgrundsvariabler, såsom utbildning eller inkomst, inte förklarar denna könsfördelning i tvåspråkiga förhållanden (Finnäs 2002).  Dessutom har trenden fortlevt i flera decennier. Av någon anledning verkar finskspråkiga kvinnor fatta tycke för svenskspråkiga män i en större utsträckning än svenskspråkiga kvinnor för finskspråkiga men. Det vore intressant att närmare reda ut orsakerna till detta.

Befolkningsförbundets forskningsprojekt Familjeliv studerar skillnader i familjerelationer och barnskaffning bland den finsk- och svenskspråkiga befolkningen i Finland. Under projektets lopp vill vi fördjupa vår förståelse av äktenskaplig dynamig och andra faktorer som skiljer och förenar oss finländare. Projektet finansieras av Svenska kulturfonden.

Glad svenska dagen!

Mer information

Forskare Miika Mäki
miika.maki@vaestoliitto.fi
Institutet för Befolkningsforskning, Befolkningsförbundet

Referenser

Finnäs, F. (2002) Language and partner selection in Finland. Teoksessa Carling, J., ed (2002). Nordic demography: Trends and differentials. Scandinavian Population Studies, Volume 13,  Oslo: Unipub/Nordic Demographic Society. 219–230.

Finlands officiella statistik (FOS) (2017): Kieli iän ja sukupuolen mukaan maakunnittain 1990 – 2016. Helsinki: Tilastokeskus [hänvisat: 1.11.2017]. Åtkomstsätt: http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/fi/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_010.px/?rxid=87cc1725-0a1b-4961-8a90-dec3e2f9b428 .

Finlands officiella statistik (FOS): Befolkningsstruktur [e-publikation]. ISSN=1797-5387. Årsöversikt 2016, Figurbilaga 1. Den svenskspråkiga befolkningens andel och andelen personer med främmande språk som modersmål av hela befolkningen 1900–2016 Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 3.11.2017]. Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vaerak/2016/01/vaerak_2016_01_2017-09-22_kuv_001_sv.html