Barns, ungas och familjers välfärd måste tryggas

Barn- och familjeorganisationernas ställningstagande för regeringens ramförhandlingar 2024

Barn- och familjeorganisationerna är oroade för att eventuella ytterligare anpassningsåtgärder drabbar barn och familjer alltför hårt. Vi förstår att utsikterna för det samhälleliga ekonomiska läget är alvarligt. Barn- och familjeorganisationerna påminner dock regeringen om att en minskning av skuldbördan för kommande generationer inte får äventyra en god och trygg barndom för dagens barn. De som är barn i dag har inte råd att vänta på att samhällets ekonomiska läge ska förbättras för att de ska få de tjänster de behöver som stöd för sin uppväxt och utveckling. Därför förväntar vi oss att regeringen fattar beslut som stärker välfärden bland barn, unga och familjer.

Barnfamiljer får inte drivas in i fattigdom

Vi kräver tydliga riktlinjer och åtgärder av regeringen för att sätta stopp för en politik som fördjupar och ökar fattigdomen bland barnfamiljerna. Vi påminner regeringen om att barn och familjer redan har blivit föremål för nedskärningar. Slopandet av barnförhöjningarna, försämringen av bostadsbidraget och frysningen av indexhöjningarna drabbar de barnfamiljer som färdigt har det sämst ställt. Höjningarna av barnbidraget är välkomna, men blygsamma i förhållande till exempelvis ensamförsörjares försörjningssvårigheter. Höjningarna kompenserar inte heller nedskärningar i andra stöd.

SOSTE Finlands social och hälsa rf har uppskattat att nästan 17 000 barn faller under fattigdomsgränsen som en följd av de anpassningsåtgärder som det tidigare har beslutats om. Före den nuvarande regeringens första anpassningsåtgärder har cirka 122 000 barn levt i fattigdom i Finland. Fattigdom i barndomen lämnar djupa spår. Fattigdom syns till exempel som brist på mat, som hälsoproblem och psykiska problem, som upplevelse av utanförskap samt i ett senare skede som utmaningar att sysselsättas. Undersökningar visar att fattigdom i spädbarns- och småbarnsåldern är allra mest skadligt. Även familjer med en förälder löper stor risk att drabbas av fattigdom.

Skattebördan för mindre bemedlade barnfamiljer får inte bli oskälig
Barn- och familjeorganisationerna anser att ytterligare anpassningsåtgärder kunde ske genom beskattning. Vi är dock mycket oroade över hur till exempel skattehöjningar som gäller nödvändiga konsumtionsvaror påverkar i synnerhet barnfamiljer med låga inkomster. När skattelösningarna bereds bör man noggrant bedöma hurdana förändringar förslagen innebär för mindre bemedlade barnfamiljers disponibla inkomster och hur beskattningen av nödvändig konsumtion kan lindras eller kompenseras för barnfamiljer med låga inkomster. Skattepolitik är också barnpolitik.

De totala konsekvenserna måste noggrant bedömas på förhand

Vi kräver att regeringen ska bedöma de planerade anpassningsåtgärdernas konsekvenser för barn och totala konsekvenser innan de egentliga besluten vid ramförhandlingarna fattas. Dessutom ska regeringen förbinda sig att vid behov göra ändringar utifrån konsekvensbedömningarna. När de totala konsekvenserna bedöms bör man beakta de nedskärningar i den sociala tryggheten som har gjorts under denna regeringsperiod. Grundlagsutskottet, liksom rådet för bedömning av lagstiftningen och justitiekanslern, ägnade i flera utlåtanden i höstas uppmärksamhet åt bristerna i bedömningarna av de totala konsekvenserna. Det gäller särskilt konsekvenserna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Vi förutsätter att regeringen utför mer omsorgsfull beredning och mer omfattande bedömning av de totala konsekvenserna. Detta är nödvändigt också med tanke på tillgodoseendet av barnets rättigheter.

Organisationernas verksamhetsförutsättningar måste tryggas

Organisationerna utgör en central del av det finska välfärdssamhället. Social- och hälsovårdsorganisationerna erbjuder människor hjälp och stöd i olika skeden av livet. Vi uttrycker allvarlig oro över nedskärningarna på 100 miljoner euro, det vill säga 25 procent, i understöden till social- och hälsovårdsorganisationerna som planeras för slutet av regeringsperioden. Om nedskärningarna genomförs äventyras det förebyggande stödet med låg tröskel till exempel vid psykiska problem, mobbning eller våld i hemmet. Det finns en risk att kommunernas och välfärdsområdenas kostnader ökar.

Organisationerna behöver stabil, förutsägbar offentlig finansiering som säkerställer deras autonomi. Vi vädjar till regeringen att avstå från de nedskärningar som planeras i organisationsfinansieringen. En garanti för civilsamhället och demokratin är ett mångsidigt organisationsfält som sammanför människor. Detta får inte äventyras.

• Konsekvenserna för barn och de totala konsekvenserna måste noggrant bedömas på förhand.
• Kommittén för barnets rättigheter rekommenderar att Finland ska undvika nedskärningar i de sociala förmåner som minskar fattigdom och utslagning bland barn.
• Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken anser att huvudproblemet med de nedskärningar i de sociala förmånerna som det tidigare beslutats om är att de delvis drabbar samma människor.
• Till exempel i en familj med en förälder och ett barn under tre år där föräldern får grunddagpenning och arbetar deltid, minskar de disponibla inkomsterna för den som bor i Helsingfors med 321 euro per månad, dvs. 13 procent. (källa: Förbundet för mödra- och skyddshem)

Organisationer som deltar i ställningstagandet:
Centralförbundet för Barnskydd
Ulla Siimes, verksamhetsledare, tfn 040 553 0981

Barnavårdsföreningen i Finland
Pia Sundell, verksamhetsledare, tfn 040 501 9105

Förbundet för mödra- och skyddshem
Riitta Särkelä, generalsekreterare, tfn 050 63 663

Mannerheims Barnskyddsförbund
Milla Kalliomaa, generalsekreterare, tfn 075 324 5552

Rädda Barnen
Hanna Markkula-Kivisilta, generalsekreterare, tfn 050 462 1148

Befolkningsförbundet
Eija Koivuranta, verkställande direktör, tfn 050 574 1775