Barnets rättigheter i fara – regeringens planer behöver omvärderas
Barn- och familjeorganisationernas ställningstagande till regeringens budgetmangling 2024
Barn- och familjeorganisationerna är allvarligt oroade över att de inbesparingar regeringen planerat försämrar barns, ungas och familjers välbefinnande. Vi kräver att regeringen i budgetmanglingen fattar beslut som främjar, inte försämrar, barnets rättigheter.
Nedskärningarna som riktas mot social- och hälsovårdsorganisationerna bör minskas
Barn- och familjeorganisationerna är den största gruppen bland social- och hälsovårdsorganisationerna. Nästan var tredje organisation fokuserar på att hjälpa barn, unga och familjer. Regeringens planerade nedskärning på 130 miljoner euro, det vill säga en tredjedel, i understöden till social- och hälsovårdsorganisationerna före år 2027 drabbar barn, unga och familjer. I ramförhandlingarna beslöt man att tidigarelägga nedskärningarna så att de börjar redan nästa år, vilket i värsta fall avbryter lågtröskelstödet och det tidiga stödet för många barn, unga och familjer.
Regeringen har i sitt program förbundit sig till att flytta tyngdpunkten från korrigerande tjänster till tidigare stöd och hjälp samt förebyggande. Organisationerna innehar en nyckelroll i att erbjuda förebyggande stöd och lågtröskelstöd till exempel när det gäller närståendevåld, barns och ungas psykiska hälsa samt mobbning. Det arbetet bör inte skrotas.
Vi vädjar till regeringen att den
slopar den ytterligare nedskärningen på 30 miljoner euro som beslöts i ramförhandlingarna.
sprider nedskärningarna på 100 miljoner euro i social- och hälsovårdsorganisationernas understöd på flera år och låter dem börja 2027 enligt regeringsprogrammet.
Småbarnspedagogiken får inte försvagas
Regeringens planer att slopa daghemmens skyldighet att göra upp likabehandlingsplaner och planer för småbarnspedagogiken äventyrar främjandet av barnets rättigheter. Likabehandlingsplanerna konkretiserar för dem som arbetar inom småbarnspedagogiken hur man i verksamheten beaktar exempelvis barnets språk, religion och hälsotillstånd. Den årliga inbesparingen på 44 000 euro som man strävar efter med att slopa skyldigheten är betydelselös i relation till de skadliga effekterna. Om ingen plan förutsätts blir det oklart om och hur likabehandlingen främjas systematiskt och konsekvent i alla enheter. Risken finns att skillnaderna i främjandet av likabehandlingen ökar mellan såväl kommuner som daghem.
Småbarnspedagogik av hög kvalitet bygger på att småbarnspedagogerna har tid att planera den pedagogiska verksamheten. Lokala planer för småbarnspedagogiken beskriver och konkretiserar de riksomfattande grunderna i både små kommuner och stora städer. Samtidigt kan man beakta vårdnadshavarnas och barnens synpunkter på utvecklandet av småbarnspedagogiken. I planerna begrundas även det lokala samarbetet, till exempel mellan småbarnspedagogiken, socialservicen för barnfamiljer samt barnskyddet.
Vi föreslår att regeringen
ändrar sin avsikt att slopa skyldigheten hos småbarnspedagogikens verksamhetsställen att göra upp likabehandlingsplaner enligt diskrimineringslagen.
bevarar kommunernas skyldighet att göra upp planer för småbarnspedagogiken, så att barnen kan få del av högklassig småbarnspedagogik som beaktar områdets särdrag.
Socialarbetarnas kompetenskrav borde inte sänkas
Barnskydd är ett krävande arbete där barnets grundläggande rättigheter ibland måste begränsas i enlighet med barnskyddslagen.
Socialarbetarna måste ha gedigna kunskaper och insikter i socialarbete för att kunna ta beslut som främjar barnets intressen på bästa sätt. Bristen på arbetskraft inom socialbranschen är ett faktum och ett problem som behöver lösas. Att sänka kompetenskraven är inte en hållbar lösning.
Vi föreslår att regeringen
inte främjar ändringar i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården så att kompetenskraven på personer som är tillfälligt verksamma i socialvården sänks.
I ramförhandlingarna beslöts också att en nedskärning på 100 miljoner euro ska göras i socialvården från och med år 2026. Vi är ytterst oroade över denna nedskärning. Om den riktas mot tjänster för barn, unga och familjer så skär regeringen ner på det stöd som enligt socialvårdslagen ska minska behovet av barnskydd.
Till god lagberedning hör att förutse effekterna på barnen – de faktiska effekterna bör också uppföljas
Beslutens effekter på barnen måste bedömas både på förhand och efteråt. Förhandsbedömningen ger en bild av vilka effekter den planerade lagstiftningen förväntas få. I bedömningen efteråt granskas de direkta och indirekta effekterna av de vidtagna åtgärderna.
Vi kräver att
ministerierna gör en noggrann barnkonsekvensanalys när lagarna som berörs av budgetmanglingens beslut bereds.
regeringen förbinder sig att uppfölja budgetlagarnas barneffekter.
Organisationerna som deltar i ställningstagandet:
Barnavårdsföreningen i Finland
Pia Sundell, verksamhetsledare, tfn 040 501 9105
Förbundet för mödra- och skyddshem
Riitta Särkelä, generalsekreterare, tfn 050 63663 (till 31.8)
Oona Ylönen, generalsekreterare, tfn 050 351 8298 (från 1.9.2024)
Centralförbundet för Barnskydd
Ulla Siimes, verksamhetsledare, tfn 040 553 0981
Mannerheims barnskyddsförbund
Esa Iivonen, chef för påverkansarbetet, tfn 050 411 1562
Rädda Barnen
Hanna Markkula-Kivisilta, generalsekreterare, tfn 050 462 1148
Befolkningsförbundet
Eija Koivuranta, verkställande direktör, tfn 050 574 1775